Efter flera decenniers insatser har Öresund blivit ett rent och levande hav för fiske och rekreation – en utveckling som nu hotas när både danska och svenska kommuner vill expandera ut i Öresund.

De viktiga grunda bottnarna i Öresund har minskat stadigt under 200 år. Allt mer av städernas expansion tar havsområden i anspråk för bostäder, industri och infrastruktur. Bara på den svenska sidan har Öresund fyllts ut med minst 24 km2 i modern tid.

Malmö fortsätter att planera för nya utfyllnader av hamnen, nu med schaktmassor från anläggningen av nya järnvägsspår mellan Malmö och Lund.

På den danska sidan planeras en jättelik konstgjord ö, Lynetteholmen, på ca 280 hektar för 35 000 boende i inloppet till Köpenhamns hamn. Båda projekten kommer att påverka Öresunds havsmiljö mycket omfattande.

Vänsterpartiet har som enda parti krävt att planerna i Norra hamnen avvaktar beslut i Mark- och miljööverdomstolen innan planeringen fortsätter. Nyligen riktade Vattenmyndigheten mycket skarp kritik mot planerna men nonchaleras helt av de styrande i Malmö och verksamheten fortsätter.

Lynetteholm-projektet förväntas hastas igenom Folketinget redan imorgon, den 4 juni. Trots massiv kritik från en mångfald av experter. Miljökonsekvensbeskrivningen är dessutom bristfällig på flera punkter. Vänsterpartiets systerparti Enhedslisten vill att planerna med Lynetteholmen stoppas, åtminstone att beslut inte tas före hösten val i Danmark.

Länsstyrelsen i Skåne har motsatt sig att tillstånd lämnas för den danska utfyllnaden och påpekar, med all rätt, att utfyllnad och muddring inte bara försämrar ekosystemen, det är helt enkelt att ta bort miljö- och naturvärden för all framtid! Öresund är med sitt unika biologiska system ett mycket känsligt område. De kustnära ekosystemen och i synnerhet grunda kustnära områden är basen för stora delar av havets produktivitet och ekosystemtjänster, inte minst som uppväxtområden för flertalet fiskarter.

Eftersom fisket pga långvarigt trålförbud är begränsat i Öresund finns ett rikt marint djur- och växtliv, framför allt norra Europas största sammanhängande musselbankar. Grunda bottenområden med ålgräsängar är viktiga uppväxtområden för fisk, kräftdjur och andra marina organismer – med betydelse för hela sundets ekosystem. Det är denna havsmiljö som nu hotas av bland annat utfyllnaderna av Malmö Hamn och Lynetteholmen.

Utfyllnader i Öresund är dyrt och miljö- och klimatmässigt tveksamma prestigeprojekt. Känsliga kustområden på den danska sidan med upp till 14 meter djupa farleder ska muddras och fyllas ut med 4 miljoner ton sand från Köge Bukt och Kriegers Flak. En dramatisk konsekvens blir att den viktiga vattengenomströmningen till/från Östersjön begränsas märkbart.

I oktober förra året antogs inom Greater Copenhagen-samarbetet en ny grön omställningsplan. Till vår stora förvåning nämns inte Östersjön, Öresund och Kattegatt – haven som binder samman regionen – med ett enda ord. Havsmiljöfrågorna har en tendens att glömmas bort i den fysiska planeringen. Det är dags att tänka om när det gäller hur vi använder havets resurser och ekosystemtjänster.

För att säkra en hållbar utveckling i och kring Öresund krävs samarbete såväl mellan svenska och danska kommuner, myndigheter som med övriga Östersjöländer samt med näringsliv och andra aktörer. Havet och dess kuststräcka ska kunna nyttjas både för naturupplevelser och fysisk aktivitet som för livsmedels- och energiproduktion och hamnverksamhet.

 

Vilmer Andersen (V) Regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne

Emma-Lina Johansson (V) Kommunalråd

Gunilla Ryd (V) Kommunfullmäktige

Tobias Petersson (V) Miljönämnden

Sara Andersson (V) Stadsbyggnadsnämnden

Mats Billberg Johansson (V) Tekniska nämnden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka_från_framtiden_FRAMSIDA

MALMÖ MED EN MILJON INVÅNARE …

Ja, någon gång i framtiden. Är det önskvärt eller ens rimligt? En halv miljon då, vi måste kunna förse folk med bostäder, eller?

Vi vet inte var gränsen går, men kan beskriva hur det ser ut år 2040. Det ger en fingervisning om vilken utveckling vi går tillmötes, det händer en hel del på 20 år. Stora genomfartsgator som gjorts om till parker, hus nedbyggda i marken i stället för på höjden, effektiv kollektiv-trafik med underjordiska spårvagnar, parallella elnät och lokal energiproduktion.  Några av de mest synliga förändringarna i Malmö 2040. Vi vet en del, för vi var där…

Vårt reportage om Malmö år 2040 finns i skriften som bifogas det här brevet; ”Tillbaka från framtiden”.

Okey, vi måste erkänna att vi inte var där fysiskt, mer imaginärt så att säga. Reportageformatet har vi valt för att slippa väga för och emot, si eller så. Vi rapporterar således ”det vi ser”. Har Malmö växt över sina bräddar? Hur ser det ut för övrigt? Har man klarat av klimatproblemen? Har människor någonstans att bo till rimliga kostnader? Har man fått bukt med hemlösheten?

Det är en idealbild av verkligheten vi beskriver, vår idealbild. Motsvarar vår idealbild er idealbild? Om det är så, så ok. Men er idealbild kanske ser annorlunda ut? Det är faktiskt också ok.

Vi vill att reportaget ska trigga igång en diskussion om vår gemensamma framtid. Hur vill vi att den ska se ut? Hur tar vi oss dit? Har vi olika meningar om framtiden och hur vi tar oss dit vill vi synliggöra dessa skillnader och anledningen till att de finns.

Framtiden är fortfarande formbar. Det är just detta som är poängen med vårt lilla reportage. Framtiden och hur vi tar oss dit skapas inte sen, den skapas nu.

/Bostadsutskottet V Malmö och författarna

 

Läs boken “Tillbaka från framtiden” här!

 

 

 

För några dagar sedan briserade nyheten om fyrabarnsfamiljen som saknar bostad och inte får mer än nödstöd av kommunen. De är en familj av många som drabbats av den strukturella hemlösheten, men också av en dum-snål migrationspolitik. Pappa i familjen vet inte vad han ska svara barnen på frågan när de ska gå hem, mamma är helt slut och sonen Erfans 10-årskalas hålls på Skåne stadsmission eftersom han saknar ett hem att hålla det i. Det är ett brutalt reportage, en sorglig bild av vår samtid, men också en konsekvens av den politik som förs. Och just därför går det att förändra. 

(more…)

Varje barn har rätt till en bostad. Det slås fast i Barnkonventionens 27:e artikel. Barnkonventionen anger också att varje barn har rätt till trygghet, lek och vila. Trots det lever många barn med osäkra boendeformer.

Enligt Barnkonventionen är det staten som är ytterst ansvarig för att se till att barn får sina rättigheter förverkligade. Vår svenska grundlag och kommunallag anger att ansvaret för bostadsförsörjningen vilar på samhället och framförallt kommunen. Allmännyttan, de kommunala bostadsbolagen, är kommunernas viktigaste verktyg för att kunna ta detta bostadsförsörjningsansvar, och göra verklighet av allas rätt till en bostad. Trots det är många barn hemlösa i Malmö.  (more…)

Två moderater har motionerat till Malmö kommunfullmäktige om att införa ett pris som Årets trygghetsambassadör i Malmö. Alla partier utom Vänsterpartiet vill bifalla det förslaget.   

Vem ska bestämma vad som är trygghet? Alltså vilka som ska kunna få priset Årets trygghetsambassadör? Hur ska vi politiskt kunna bli överens om det?  (more…)

Malmö stad måste förbättra personalens arbetsförhållanden och ta tillvara personalens kompetens att göra ett bra jobb. Det behövs inte bara bättre bemanning och högre löner, utan också tillit till personalen och en organisation där personalen är med och styr verksamheten.

Det har funnits en ambition om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en ökad tillit till sin personal. Det finns dock mycket som pekar på att det inte blivit så, detaljstyrning och kontroll av personalen fortsätter. Det som gjorts har inte haft någon avgörande betydelse, utan tycks mer handla om ökad tillit till chefen än till personalen.  (more…)

Jag hade lyxen av att växa upp med en trädgård. Om vårarna sådde och planterade vi, på somrarna sprang jag barfota ut och plockade hallon, vinbär, jordgubbar, morötter och sallad. Ärtskidorna åts som godis. På sensommaren gav träden körsbär, plommon och äpplen, på höstarna plockade vi svamp, lingon och blåbär i skogen inpå knuten. Jag har fått lära mig att sylta och safta, konservera och frysa in – men också hur frön gror och var mat kommer ifrån. När jag flyttade till Skåne upptäckte jag snabbt flädern och björnbären, men det är inte alltid helt lätt att veta var man får plocka dem, eller vilken fläder som är god och vilken som är giftig.  (more…)

2020 är året ingen av oss kommer att glömma. Trots att allt ställts på ända måste välfärdens verksamheter fungera, kanske till och med bättre än någonsin. Årsredovisningen för 2020 innehåller mycket beskrivningar om vilken påverkan covid-19 haft på Malmö stads verksamheter. Många delar har staden klarat bra, men mycket av det som inte skett skedde inte året innan heller – det som fattas är nämligen långsiktiga och tillräckliga resurser för att till exempel säkerställa god arbetsmiljö och adekvat kompetensutveckling för stadens medarbetare, att miljö- och klimatmålen kan uppfyllas eller att våra barn och unga får en bra start i livet. Vi behöver skolor och förskolor som ger alla ungar samma möjligheter att göra vad de vill med sina liv, våra barn måste få kosta pengar, måste få möta trygga vuxna med tid att se och stötta dem.  (more…)

Vänsterpartiet har lämnat in en motion eftersom Malmös lekplatser inte är tillgängliga för alla Malmöbor, barn och föräldrar. De är inte tillgängliga för särskilt många av de som har särskilda behov av anpassning och kommunens riktlinjer följs inte heller alltid. Det behövs därför tas fram ett genomgripande program för att göra Malmös lekplatser tillgängliga.  (more…)

Hur länge ska detta pågå? Den offentliga verksamheten privatiseras och en enorm kontrollapparat byggs upp. Kontrollerna är nödvändiga för det är så lönsamt att blåsa det offentliga på pengar, politikens naiva tilltro till privata lösningar har visat att det enda som uppnås är att vissa skrupelfria privatpersoner tjänar storkovan. Kvaliteten blir sämre och arbetsvillkoren blir sämre.  (more…)