2020 är året ingen av oss kommer att glömma. Trots att allt ställts på ända måste välfärdens verksamheter fungera, kanske till och med bättre än någonsin. Årsredovisningen för 2020 innehåller mycket beskrivningar om vilken påverkan covid-19 haft på Malmö stads verksamheter. Många delar har staden klarat bra, men mycket av det som inte skett skedde inte året innan heller – det som fattas är nämligen långsiktiga och tillräckliga resurser för att till exempel säkerställa god arbetsmiljö och adekvat kompetensutveckling för stadens medarbetare, att miljö- och klimatmålen kan uppfyllas eller att våra barn och unga får en bra start i livet. Vi behöver skolor och förskolor som ger alla ungar samma möjligheter att göra vad de vill med sina liv, våra barn måste få kosta pengar, måste få möta trygga vuxna med tid att se och stötta dem. 

En farhåga vi i Vänsterpartiet lyfte i samband med förändringen av budgetens utformning var att man skulle tappa jämställdhets-, antirasistiska- och barnrättsperspektiv i uppföljningen av mål. Våra farhågor besannas i och med den här årsredovisningen. Det står att kommunstyrelsen, tillsammans med samtliga nämnder, ges i uppdrag att i sin planering beakta hur öppenhet, inkludering och mångfald särskilt uppmärksammas: “Exempel är integration av jämlikhet, jämställdhet och barnrätt i mål- och budgetprocessen” Vi undrar hur? På vilket sätt integreras dessa? Var kan vi ta del av resultat och måluppfyllnad? Var är redovisningen?

Det är bara ett av flera märkliga beslut det nuvarande styret fattat. Ett annat är att införliva idén om ordningsvakter på Möllan i syfte att öka tryggheten och förebygga brott. Vi undrar för vem dessa skapar trygghet? Vi vet att rättsväsendet i stort saknar kunskap och kompetens om till exempel hbtqia+frågor och att personer med annan hudfärg än vit ofta utsätts för rasprofilering. I Malmö finns flera exempel på ordningsvakter som utsatt personer för övervåld och kränkande behandling. Att ha mage att påstå dessa samtidigt ska kunna skapa trygghet för Möllanbor, för ja – vi är ofta både queera och mörkhyade, med sin korta utbildning är inget annat än ett hån mot allt det staden borde stå för. Var är satsningarna på frukost i skolan, det sociala förebyggande arbetet, på uppsökande verksamhet och queera mötesplatser? Vi saknar dem. 

Ett annat område socialdemokrater och liberaler slänger våra gemensamma skattepengar över är vinstdrivande företag inom vård, omsorg och hemlöshet. Upphandlade platser finns bland annat inom Förenade Care AB och Attendo Sverige AB. Båda två företag som har varit i blåsväder för bristande omvårdnad och dåliga arbetsvillkor. De senaste veckorna har vi kunnat läsa stora rubriker om hur Attendo delat ut mångmiljonbonusar samtidigt som de fått statligt stöd för att klara coronapandemin. Sånt hör inte hemma i vår gemensamma välfärd. 

Styret slår sig för bröstet när de redovisar hur hemlösheten sjunker, samtidigt som civilsamhället de säger sig värna samarbete med skriker sig hesa om motsatsen. Värmestugorna letar desperat efter lokal inför varje vinter samtidigt som villkoren för upphandling av härbärgen ändrats så att Stadsmissionen slagit igen och Förenade Care tagit över. Vår gemensamma mark säljs ut och hotet om marknadshyror är ständigt överhängande, när man skulle kunna villkora byggandet och frysa hyrorna så att vanligt folk har råd att bo. 

Något är bakvänt i styrningen av Malmö. Vänsterpartiet är det enda partiet som på riktigt vill stoppa högervridningen av politiken och skapa ett öppnare, tryggare och mer sammanhållet Malmö. Ett starkare Malmö, ett Malmö för alla.