Ännu ett steg har tagits i arbetet mot ett mer demokratiskt Malmö. Idag antog kommunstyrelsen ”Malmödialogen – medborgardialog som en del i styrningen” vilket innebär att inför varje större beslut ska varje nämnd överväga om man ska ha en medborgardialog.

Malmödialogen är bara en sak bland flera som görs för ett mer demokratiskt Malmö, sedan tidigare har det också skett satsningar på brukarinflytande och att föräldrar ska ha mer att säga till om i skola och förskola. Vi har Malmömodellen i hemtjänsten där personal och vårdtagare tillsammans planerar insatserna och tiden, man ska kunna påverka sin närmiljö genom sin stadsdel och vi har vi har Malmöinitiativet och Malmöpanelen.

Vi vill satsa mer på brukar- och medborgarinflytande. Det vill vi göra eftersom kommunen och kommunens verksamhet faktiskt tillhör Malmöborna.Om man är missnöjd med till exempel hur gatukontoret jobbar till exempel hur de lägger övergångsställe, så säger vi inte ”Vänd dig till gatukontoret i Lund” Malmöborna är inga kunder.

Det är vi tillsammans som äger kommunen. Och vi tillsammans som är kommunen. Det betyder också att man ska ha inflytande över verksamheten. Och att vi tillsammans är de som förbättrar den.

Arbetet med medborgar- och brukarinflytande handlar också om att skapa kanaler för de som kanske inte annars är de mest resursstarka och som kanske inte annars gör sin röst hörd. Vi ska aktivt och medvetet jobba för att nå fler än de som skriker högst.

Kommunen är vi. Vi som lever bor jobbar och använder oss av kommunens service.Har man som personal, medborgare och brukare synpunkter och idéer på kommunens verksamhet, på sin vardag, är aldrig svaret vänd dig någon annanstans. Nej, tillsammans ska vi förändra och förbättra.

Martina Nilsson (v)

Förslaget att hela centrala Malmö ska få 40 km/h i hastighetsbegränsning som redovisas i Skånskan och Sydsvenskan är bra. Det är en bra signal att sänka hastigheten för att markera att människor är viktigare än bilar i staden. Trafiken blir säkrare och det är positivt för cyklister och gående. Däremot löser det inte alls vårt stora problem i Malmö, nämligen att bilarna tar för mycket plats i stadsrummet, orsakar stora utsläpp och bullrar.
Vi ska aldrig låta oss tro att en sänkt hastighet är något annat än en trafiksäkerhets åtgärd. Vill vi förbättra stadsmiljön och göra den mänskligare behövs färre bilar inte bara bilar som kör saktare.

Anders Skans (V)

Idag börjar FRA-lagen gällaEtt öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera och publicera på din blogg (via Vänsterteknik).

Martina Nilsson (v)

Budskapet från majoriteten i kommunfullmäktige går inte att missa. MKB behöver bygga fler bostäder. Malmö stad som ägare av MKB kan i kommunfullmäktige ge direktiv hur bolaget ska agera. På gårdagens fullmäktigemöte spetsades kravet på MKB att bygga fler lägenheter till. Moderaterna var motståndare till detta När man idag läser i Skånskan om antalet lägenheter som behövs för att möta de alltfler barnfamiljerna som saknar förankring på bostadsmarknaden, så förstår man det riktiga i beslutet igår. Moderaterna kan nu aldrig mer med trovärdighet påstå att de bryr sig om de hemlösa.

Anders Skans (V)

Idag har vi haft kommunfullmäktige i Malmö.

Bra beslut om bland annat mer pengar till välfärd i stadsdelarna och nya ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget MKB – ungefär “Bygg mer och gör det snabbt” som Anneli Philipson (v) sa i debatten.

Men också en lång diskussion om en motion av folkpartiet som vill ha markeringar så man ser var 10 meter är från korsningen när man ska parkera. Över 7 Mkr skulle en sådan åtgärd kosta. Jag lägger hellre de pengarna på vård, skola och omsorg och föreslår att ni i folkpartiet införskaffar er ett måttband om ni nu tycker att ögonmåttet sviker..

Martina Nilsson (v)

I dagens Sydsvenskan redovisas miljönämndens förslag att slopa kravet att alla nya bostäder ska ha en parkeringsplats. Detta skulle ge lägre hyror för alla utan bil. Idag tas en stor del av kostnaden för bilparkering i nybyggda hus ut på hyran. Har du ingen bil får du betala för att huset har ett garage i alla fall. Det kan handla om över 1000 kronor i månaden i onödig hyra. Vänsterpartiet tycker det är bra att slopa kravet på att det ska byggas parkeringsplatser till alla lägenheter. De som har bil ska betala vad det kostar att parkera, inte bli subventionerade av de som inte har bil. Vi behöver bygga billigare bostäder och då ska de som valt att leva utan bil inte tvingas betala för parkeringar till de som har bil. Med dagens krav kan en hyresvärd inte inreda vindar utan att bygga parkeringsplatser också, vi skulle få både fler och billigare bostäder med miljönämndens förslag.

Anders Skans (V)

Idag, den 25 november är det FN:s dag mot kvinnovåld. Mäns våld mot kvinnor är en fråga vi jobbar och lever med under årets alla dagar. FN:s dag mot kvinnovåld är till för att påminna om den skräckfyllda verklighet som så många kvinnor ständigt lever i.

Våld mot kvinnor är en fråga om makt och kontroll, om hur vårt samhälle är organiserat, och vilka maktstrukturer och mönster som finns här och nu, i Sverige 2009. Mäns våld mot kvinnor är inte något som bara sker någon annanstans, hos någon annan, utan här och nu i det som vi brukar kalla för världens mest jämställda land.

Över 28 000 fall av kvinnomisshandel anmäldes förra året. Det finns ett stort mörkertal, brottsförebyggande rådet gör antaganden att det bara är vart femte fall som anmäls till polisen. Statistiken visar också att det är vanliga kvinnor som blir slagna, och att det är vanliga män som slår. Det är en myt att det skulle vara män med någon särskild kulturell, etnisk eller socioekonomisk bakgrund som slår. Den enda statistiska överrepresentation som finns är att det är en man, närstående till kvinnan, som är förövaren.

Mäns våld mot kvinnor är det grövsta uttrycket för den könsmaktsordning som vi ser i samhällets alla olika delar. Vi ser den på jobbet där kvinnor har de lägsta lönerna och sämsta anställningarna, vi ser den i hemmet där det är kvinnor som vanligtvis tar huvudansvaret för familjen och som gör merparten av det obetalda hemarbetet. Vi ser den också i politiken där vi nu får en EU-kommisson där mansdominansen är näst intill total.

Våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem och vi kräver därför också samhälleliga lösningar. Det krävs ordentligt stöd till kvinnojourerna, utbildning inom polis- och rättsväsende liksom inom sjukvård och socialtjänst. Men vi behöver också se på kvinnors situation i stort. Den egna försörjningen och därmed också löner och anställningar spelar roll i möjligheten att kunna lämna sin partner. Det krävs även ett feministiskt perspektiv på frågor som bostad, barnomsorg och kollektivtrafik för att skapa bättre förutsättningar för de kvinnor som kan behöva bygga upp sitt liv på nytt.

Vi menar att det är olyckligt att debatten om mäns våld mot kvinnor ofta har skymts av en debatt om så kallat ”hedersvåd” Genom att prata om ”heder” osynliggör man att grundproblemet handlar om mäns makt över kvinnor, och man osynliggör att våldet drabbar vem som helst av oss kvinnor, och inte handlar om vilket land man råkar vara född i.

Det behövs en förändring. Det behövs en feministisk politik som vågar identifiera problemet och som pratar om mäns makt över kvinnor. Vi kämpar för en feministisk politik och för att det feministiska perspektivet ska lyftas i alla sammanhang och i alla frågor. Det behövs en feministisk politik som på allvar kämpar för kvinnors rättigheter, som på allvar tar tag i problemet med mäns våld mot kvinnor.

Anneli Philipson (v) kommunalråd Malmö

Marianne Berg (v) riksdagsledamot

Martina Nilsson (v) partistyrelsen

Vellinge kommun tvingas efter hård debatt ta emot ensamkommande flyktingbarn. Moderaterna i Vellinge har mött motstånd från såväl vellingebor som partiet centralt.

Flyktingfientligheten hos vellingemoderaterna är dock inte något unikt för moderaterna. Moderate riksdagsledamoten Staffan Appelros sa nyligen att han kan tänka sig ett samarbete med det öppet främlingsfientliga sverigedemokraterna.

I Malmö vill moderaterna att det ska införas krav på jobb och bostad innan anhöriga, t.ex. barnen i en familj, ska få komma efter till Sverige. Både sd och moderaterna i Malmö har krävt utegångsförbud för ungdomarna i Rosengård i Malmö, bara för att de bor i just denna stadsdel. Den inhumana synen på flyktingar och invandrare är inte ett Vellingefenomen, utan ett moderatfenomen.

Martina Nilsson (v)

Från och med den 1 januari 2010 ska friskolorna ha ännu mer av de kommunala pengarna, enligt ett lagförslag som den borgerliga regeringen lagt. Mer av skattebetalarnas pengar ska hamna i privata fickor.

Redan idag så får de s.k. friskolorna mer pengar per elev än de kommunala skolorna – för det säger lagen. I t.ex. Limhamn (där många av Malmös friskolor ligger) får friskolorna 7 mkr om året av skattebetalarnas pengar och med det nya lagförslaget som börjar gälla i januari ska de ha 14 % till.

2007 delades 84 Mkr ut i vinst till ägare av de privata skolorna. Pengar som egentligen är skattepengar och som ska gå till elever och undervisning hamnade istället i företagens fickor.

Friskolorna innebär ingen ”frihet”, istället utarmar de den kommunala skolans ekonomi. Den kommunala skolan tvingas också hålla ständig beredskap att ta emot elever när ”fri”skolorna lägger ner eller flyttar. ”Fri”skolorna kan fritt etablera sig i kommunen utan att kommunen har något att säga till om.

I ”fri”skolorna har färre lärare behörighet än i den kommunala skolan. I ”fri”skolorna är lärartätheten lägre än i de kommunala skolorna. I ”fri”skolorna kan elever med handikapp och inlärningssvårigheter nekas gå, den kommunala skolan tar emot alla.

Friskola – frihet för vem? – Frihet för privata företag att stoppa skattepengar i den egna fickan kanske, men det är ingen frihet för eleverna varken för de som går i friskolan eller den kommunala.

Martina Nilsson (v)

Visst är det ett märkligt resonemang om att kommuner själva ska välja ifall man vill ta emot asylsökande eller flyktingar. Man kan ju fråga sig ifall det är fler grupper av människor som kommunen i så fall ska besluta om ifall man ska tillåta bo i kommunen?

Ett annat märkligt resonemang är att asyl- och flyktingpolitik är ett statligt ansvar, och med den motiveringen anser en del att kommuner inte behöver ta något ansvar. Förvisso är asyl- och flyktingpolitik ett statligt ansvar, och staten kan bli betydligt bättre på att ta det ansvaret.

Men det är ju helt orimligt att få för sig att kommuner ska kunna säga nej till att ta emot asylsökande eller flyktingar. Var man än ska bo under asyltiden, eller sedan man beviljats uppehållstillstånd, så måste man ju faktiskt bo i en kommun. Man kan ju inte sväva omkring några meter över marken, och var man än beträder vår jord i Sverige så trampar man ju på marken i någon kommun.

Anneli Philipson