Idag, den 25 november är det FN:s dag mot kvinnovåld. Mäns våld mot kvinnor är en fråga vi jobbar och lever med under årets alla dagar. FN:s dag mot kvinnovåld är till för att påminna om den skräckfyllda verklighet som så många kvinnor ständigt lever i.

Våld mot kvinnor är en fråga om makt och kontroll, om hur vårt samhälle är organiserat, och vilka maktstrukturer och mönster som finns här och nu, i Sverige 2009. Mäns våld mot kvinnor är inte något som bara sker någon annanstans, hos någon annan, utan här och nu i det som vi brukar kalla för världens mest jämställda land.

Över 28 000 fall av kvinnomisshandel anmäldes förra året. Det finns ett stort mörkertal, brottsförebyggande rådet gör antaganden att det bara är vart femte fall som anmäls till polisen. Statistiken visar också att det är vanliga kvinnor som blir slagna, och att det är vanliga män som slår. Det är en myt att det skulle vara män med någon särskild kulturell, etnisk eller socioekonomisk bakgrund som slår. Den enda statistiska överrepresentation som finns är att det är en man, närstående till kvinnan, som är förövaren.

Mäns våld mot kvinnor är det grövsta uttrycket för den könsmaktsordning som vi ser i samhällets alla olika delar. Vi ser den på jobbet där kvinnor har de lägsta lönerna och sämsta anställningarna, vi ser den i hemmet där det är kvinnor som vanligtvis tar huvudansvaret för familjen och som gör merparten av det obetalda hemarbetet. Vi ser den också i politiken där vi nu får en EU-kommisson där mansdominansen är näst intill total.

Våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem och vi kräver därför också samhälleliga lösningar. Det krävs ordentligt stöd till kvinnojourerna, utbildning inom polis- och rättsväsende liksom inom sjukvård och socialtjänst. Men vi behöver också se på kvinnors situation i stort. Den egna försörjningen och därmed också löner och anställningar spelar roll i möjligheten att kunna lämna sin partner. Det krävs även ett feministiskt perspektiv på frågor som bostad, barnomsorg och kollektivtrafik för att skapa bättre förutsättningar för de kvinnor som kan behöva bygga upp sitt liv på nytt.

Vi menar att det är olyckligt att debatten om mäns våld mot kvinnor ofta har skymts av en debatt om så kallat ”hedersvåd” Genom att prata om ”heder” osynliggör man att grundproblemet handlar om mäns makt över kvinnor, och man osynliggör att våldet drabbar vem som helst av oss kvinnor, och inte handlar om vilket land man råkar vara född i.

Det behövs en förändring. Det behövs en feministisk politik som vågar identifiera problemet och som pratar om mäns makt över kvinnor. Vi kämpar för en feministisk politik och för att det feministiska perspektivet ska lyftas i alla sammanhang och i alla frågor. Det behövs en feministisk politik som på allvar kämpar för kvinnors rättigheter, som på allvar tar tag i problemet med mäns våld mot kvinnor.

Anneli Philipson (v) kommunalråd Malmö

Marianne Berg (v) riksdagsledamot

Martina Nilsson (v) partistyrelsen

Vellinge kommun tvingas efter hård debatt ta emot ensamkommande flyktingbarn. Moderaterna i Vellinge har mött motstånd från såväl vellingebor som partiet centralt.

Flyktingfientligheten hos vellingemoderaterna är dock inte något unikt för moderaterna. Moderate riksdagsledamoten Staffan Appelros sa nyligen att han kan tänka sig ett samarbete med det öppet främlingsfientliga sverigedemokraterna.

I Malmö vill moderaterna att det ska införas krav på jobb och bostad innan anhöriga, t.ex. barnen i en familj, ska få komma efter till Sverige. Både sd och moderaterna i Malmö har krävt utegångsförbud för ungdomarna i Rosengård i Malmö, bara för att de bor i just denna stadsdel. Den inhumana synen på flyktingar och invandrare är inte ett Vellingefenomen, utan ett moderatfenomen.

Martina Nilsson (v)

Från och med den 1 januari 2010 ska friskolorna ha ännu mer av de kommunala pengarna, enligt ett lagförslag som den borgerliga regeringen lagt. Mer av skattebetalarnas pengar ska hamna i privata fickor.

Redan idag så får de s.k. friskolorna mer pengar per elev än de kommunala skolorna – för det säger lagen. I t.ex. Limhamn (där många av Malmös friskolor ligger) får friskolorna 7 mkr om året av skattebetalarnas pengar och med det nya lagförslaget som börjar gälla i januari ska de ha 14 % till.

2007 delades 84 Mkr ut i vinst till ägare av de privata skolorna. Pengar som egentligen är skattepengar och som ska gå till elever och undervisning hamnade istället i företagens fickor.

Friskolorna innebär ingen ”frihet”, istället utarmar de den kommunala skolans ekonomi. Den kommunala skolan tvingas också hålla ständig beredskap att ta emot elever när ”fri”skolorna lägger ner eller flyttar. ”Fri”skolorna kan fritt etablera sig i kommunen utan att kommunen har något att säga till om.

I ”fri”skolorna har färre lärare behörighet än i den kommunala skolan. I ”fri”skolorna är lärartätheten lägre än i de kommunala skolorna. I ”fri”skolorna kan elever med handikapp och inlärningssvårigheter nekas gå, den kommunala skolan tar emot alla.

Friskola – frihet för vem? – Frihet för privata företag att stoppa skattepengar i den egna fickan kanske, men det är ingen frihet för eleverna varken för de som går i friskolan eller den kommunala.

Martina Nilsson (v)

Visst är det ett märkligt resonemang om att kommuner själva ska välja ifall man vill ta emot asylsökande eller flyktingar. Man kan ju fråga sig ifall det är fler grupper av människor som kommunen i så fall ska besluta om ifall man ska tillåta bo i kommunen?

Ett annat märkligt resonemang är att asyl- och flyktingpolitik är ett statligt ansvar, och med den motiveringen anser en del att kommuner inte behöver ta något ansvar. Förvisso är asyl- och flyktingpolitik ett statligt ansvar, och staten kan bli betydligt bättre på att ta det ansvaret.

Men det är ju helt orimligt att få för sig att kommuner ska kunna säga nej till att ta emot asylsökande eller flyktingar. Var man än ska bo under asyltiden, eller sedan man beviljats uppehållstillstånd, så måste man ju faktiskt bo i en kommun. Man kan ju inte sväva omkring några meter över marken, och var man än beträder vår jord i Sverige så trampar man ju på marken i någon kommun.

Anneli Philipson

Inte nog med att Vellinge, som är en mycket rik kommun, vägrar ta emot flyktingar. Nu protesterar man mot att flyktingar ens vistas i kommunen.

Många vellingebors och vellingepolitikernas fullständiga brist på medmänsklighet visar sig tydligt när det väcks helt vansinniga proteststormar mot ensamkommande flyktingbarn.

Jo, du läste rätt vuxna, välmående människor protesterar mot att ensamma barn som flytt från krig och förföljelse ens skulle få lov att befinna sig i deras kommun.

I Skånska dagbladet säger en vellingebo att han tycker att ägaren som hyr ut vandrarhemmet till boende för barnen spelar ryskroulette – för risken är att någon kan bränna ner det. Han oroar sig för vad en sådan brand skulle göra för Vellinges rykte. Ert rykte är redan att ni är mörkblå med allt tydligare stänk av brunt – och att man oroar sig för kommunens rykte snarare än barnens hälsa vid en brand spär bara på bilden av det räliga Vellinge.

Vänsterpartiet vill att en lagstiftning ska genomföras som gör samtliga kommuner i Sverige skyldiga att tillhandahålla flyktingmottagande. Och jag blir all mer övertygad om att detta är fullständigt nödvändigt. Med en lagstiftning skulle tjafset upphöra

– Det ska inte vara frivilligt för kommunerna att vara medmänskliga. Det ska inte vara frivilligt för kommunerna att vara inhumana.

Martina Nilsson (v)

se även Sydsvenskanoch gå in och rösta på Aftonbladet

Moderaterna i Malmö visade i helgen sitt rätta ansikte när ledande företrädare i massmedia kritiserade både att Sverige tar emot flyktingar och öppnade upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna. Idag kan vi läsa i Sydsvenskan att den skånska kommun där Moderaterna redan sedan länge har tagit över Sverigedemokraternas främlingsfientliga och rasistiska propaganda, nämligen Vellinge, nu blivit upprörda för att 30 unga ensamkommande flyktingbarn ska få bo på ett vandrarhem i kommunen.

Moderaterna i Vellinge säger precis som moderaterna i Malmö att någon annan ska ta emot flyktingar men inte vi. De moderata företrädarnas uttalande är inget annat än ett uttryck för en stark främlingsfientlighet, där nu moderaterna försöker konkurera ut Sverigedemokraterna i jakten på högerväljarna.

Anders Skans (V)

Det moderata utspelet att samarbeta med Sverigedemokraterna i Malmö visar att höger är höger. Försöken att släta över i Sydsvenskan är lönlösa, det är uppenbart att Moderaterna i Malmö delar mycket av Sverigedemokraternas rasistiska åsikter. Moderaterna har redan förespråkat lokalt flyktingstopp, utgångsförbud med mera tillsammans med Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna liksom Moderaterna är högerpartier och att nu malmömoderaterna fiskar i de rasistiska vattnen är inget konstigt, de konkurrerar om samma högerväljare. För att motverka de öppet rasistiska åsikterna som såväl Sverigedemokraterna som malmömoderaterna för fram, behövs ett starkt antirasistiskt arbete.

Anders Skans (V)

När vi fattade beslut om budget för Malmö 2010 var vi tvungna att lägga ett sparbeting på 1 procent på alla kommunens verksamheter. Hade vi styrt kommunen själva hade vi hellre höjt skatten men ibland måste man kompromissa.

Men med tanke på regeringens ovilja att bromsa den ekonomiska krisen och att vi i Malmö faktiskt beslutade att underbalansera budgeten kunde köpa besparingarna.

Det känns därför bra att vi nu drar tillbaka 75 % av besparingarna på stadsdelarna. Det är ju där vård, skola och omsorgen ligger. Det har varit ett tufft år och det har genomförts en del riktigt dåliga besparingar i Malmö. Besparingar som en vänsterpartist har svårt att stå för. Så nu hoppas jag att tillskottet som kommer sent men ändå tillför stadsdelarnas budget ska underlätta och eliminera dåliga besparingar.

Men det är klart det skulle behövas ännu mer pengar och det måste var vänsterpartiets uppgift att noga följa vad som händer i verksamheterna och sätta stopp när det går överstyr. Det finns mer pengar och vi har redan gått ut tillsamamns med socialdemokraterna och sagt att vi återkommer med mer resurser i början av nästa år.

Idag ska kommunstyrelsen återigen besluta om att sälja ut Malmös mark. Detta är en av de frågorna vi är oense om i majoritet (s, v, mp). Vi reserverarar oss och s och mp får stöd av borgarna för att sälja.

Detta är oroväckande för framtiden. Att sälja marken gör att vi får in pengar nu men tappar rådigheten över marken på längre sikt. I regionen säljs en massa offentligt äga sjukvårdslokaler sen hyr regionen tillbaka.

Att sälja spisen för att kunna gå på restaurang är inte så klokt

Hanna Thomé

Stockholms tingsrätt har slagit fast att det är diskriminering att neka gravida med kraftig foglossning sjukpenning. En man med samma symptom hade blivit sjukskriven. Tingsrätten menar också att diskrimineringen från försäkringskassan nog varit ”oavsiktlig”.

Jaha ja, det är klart om vi tänker bort att det handlar om makt och maktsystem så blir kanske den mesta diskrimineringen av kvinnor ”oavsiktlig”. Det som tingsrätten kallar oavsiktligt skulle jag snarare kalla för en hierarkisk könsmaktsordning gällande så väl kvinnors ekonomiska beroende som synen på kvinnors kroppar och föräldraskap. Det finns många exempel på maktorättvisa gentemot kvinnor som handlar om kvinnors sämre ekonomi och att vi har huvudansvaret för hem och barn:

Kvinnor har ca 20 % lägre lön män

Kvinnor står för 82 % av det obetalda hushållsarbetet

46 % av LO kvinnorna arbetar deltid – de flesta ofrivilligt

Kvinnor tar ut 80 % av föräldraledigheten

Kvinnor lägger ner 35 timmar i veckan på hemarbete, män ca 20 timmar i veckan.I Barnfamiljer är fördelningen ännu värre kvinnor 50 timmar och män 25.

Kvinnors löneutveckling avstannar när familjen får barn medan mannens ökar. Det är dyrt att ha barn, särskilt om man är kvinna.Under en 10 – års period förlorar mamman 304 000 kr och pappan 10 000.

Det är bra att försäkringskassan blev fälld, att kvinnorna nekades sjukpenning är en del av ett större system, del av en större fråga. Att Sverige är jämställt är en bluff. Det behövs en feministisk politik, så att det inte det ”oavsiktliga” förtrycket av kvinnor får fortsätta.

Martina Nilsson (v)

Artikel i Sydsvenskan