Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation som innebär att vi istället för nedskärningar kan trygga välfärden och utveckla Malmö. En reservation som innebär att vi ökar skatteintäkterna med 650 miljoner kronor för att förbättra och utveckla välfärden för Malmöborna. Den ser till att våra skolor, förskolor, äldreboenden får tillräckligt med resurser och anställda. Den ser till att våra anställda får bästa möjliga arbetsmiljö och arbetsvillkor för att kunna leverera välfärd i toppklass. Vår reservation möjliggör att 1 500 malmöbor kan anställas till nya arbetstillfällen inom välfärden och att vi kan påbörja arbetet med en arbetstidsförkortning.

Politikens främsta uppgift är enligt oss vänsterpartister att skapa ett jämlikt och fritt samhälle. Skapa ett Malmö där varje Malmöbo kan nå sin fulla potential och leva fria och trygga liv. Vi i socialister vet sedan länge att en bra utbyggd och fullt ut finansierad gemensam välfärd utjämnar klassklyftor och minskar ojämlikheten.

I Malmö idag går det åt fel håll. Välfärden urholkas och drabbas av nedskärningar. För stora barngrupper och överfulla klassrum med för lite personal hjälper inte Sveriges fattigaste barn. Delade turer, stressigt arbetsliv, inget eller litet inflytande på arbetsplatsen och massarbetslöshet leder till ökad psykisk och fysisk ohälsa. Galloperande klassklyftor, bostadsbrist och en fattigdom som är bland den största i Sverige jämnar inte ut de stora skillnaderna i medellivslängd mellan östra och västra Malmö.

Vi vänsterpartister inser att det krävs kraftfulla investeringar i Malmös välfärd. Vi vet dessutom att det lönar sig ekonomiskt; i minskad arbetslöshet, minskade ohälsotal och ökad trygghet. Ska vi kunna skapa ett jämlikare Malmö så krävs det att Malmös skattesats justeras med en krona.

Det finns inget egenvärde i att ta ut en viss skattesats. Skulle vi kunna uppnå jämlika samhällen och utplåna klassklyftorna med 0 procents skatt så skulle vi så klart förespråka det. Men vi vet alla – inte minst vi från arbetarrörelsen som slagits för att bygga upp dagens välfärdssamhälle, att välfärden måste finansieras.

Så när en känd norsk hotellmagnat hävdar att “skatt är civilisationens pris” så håller jag fullständigt med honom. Utan en solidarisk finansiering får vi nämligen ingen bra gemensam välfärd, ingen fungerande infrastruktur, inga skolor och förskolor öppna för alla barn, inga effektiva miljö- och klimatsatsningar. Genom skatter finansieras tjänster och samhällsservice som vanliga människor inte har råd med själva.

Självklart skulle Vänsterpartiet allra helst vilja att Sveriges regering var en regering som insåg behovet av att förändra skattesystemet så att det inte systematiskt gynnade de allra rikaste i Sverige. En regering som därmed skulle kunna se till att de för låga statsbidragen till kommunerna kraftigt höjdes.

Det skulle krävas en regering modig nog att rulla tillbaka jobbskatteavdragen. En regering modig nog att införa progressiva skatter på kapital, arv och förmögenheter. Eller för den delen en regering modig nog att sluta strössla rot- & rutavdrag på de välbeställda i Vellinge, Lomma och Malmös västra utkanter. Nu saknas en sådan regering och inget tyder på att Vänsterpartiet kommer bli regeringsbildare denna mandatperiod.

Vi kan se att behoven finns i Malmö. Vi kan se att vår välfärd är bristfällig och strukturellt underfinansierad. Det talas om ett underskott på uppemot 300 miljoner i arbetsmarknads- och socialnämnden. Hälsa, vård och omsorgsnämnden har stora besparingskrav och funktionstödsnämnden behöver minst 145 miljoner.

För stora barngrupper, för få lärare, överbelastade socionomer, delade turer inom hemtjänsten och ovanpå det har 10 % av våra barnskötare och vårdbiträden en lön under 20 000 SEK för sina slitsamma heltidsarbeten.

En justerad kommunal skattesats i Malmö för att komma åt allt detta är därför nödvändig. Det handlar helt enkelt om att välja väg: Vänsterpartiet väljer satsningar och tryggad välfärd. Det borde Socialdemokraterna också göra.