Kultur är en del av människans välbefinnande och vi måste aktiv verka för att kulturen blir tillgänglig för alla.

Allas möjligheter att möta och utöva kultur måste värnas. Det gäller för barn och ungdomar likaväl som äldre. Att kunna utöva och möta kultur i sitt eget bostadsområde och i sin egen stadsdel kan vara särskilt viktigt om man bor i ytterområdena, om man har svag ekonomi eller om man saknar erfarenhet och vana att söka sig till konserthus eller teatrar.

Kultur för alla är viktigt för demokratin.

Vi satsar därför 10 miljoner på kultur och fritid till alla. Vänsterpartiet vill fortsätta sitt systematiska och medvetna arbete, med att göra Malmö till en kulturstad. Alla måste ha möjlighet till att utöva eller vara med på den aktivitet, sport eller kulturform som intresserar dem. Det skall inte vara plånbokens tjocklek som avgör vem som får chans till kreativ utveckling och livskvalité.

Möjligheten till en meningsfull fritid är idag beroende av klass-, köns och etnisk tillhörighet. Malmö är en segregerad stad, med vissa rika välmående områden och andra med hög arbetslöshet och allvarliga sociala problem. Det slår naturligtvis också igenom vad det gäller möjligheter till fritidsaktiviteter. Vi tycker det är olyckligt eftersom ett aktiv föreningsliv, bra fritidsgårdar/mötesplatser och anläggningar inom kommunen är en förutsättning för demokratisk delaktighet, samt för att ohälsa inte skall uppstå idag och i framtiden.

Människors delaktighet i föreningslivet och i våra folkrörelser är en viktig del av demokratin i Sverige. Det samhälle vi har idag är ett resultat av folkrörelsernas kamp. Därför är det grundläggande med bra villkor för föreningslivet.

Det är fritidsnämnden som har ansvar för fritidsgårdar och mötesplatser idag. Fritidsnämnden anser att Malmö behöver 5-6 nya fritidsgårdar inom de närmaste åren, och för att börja med den här satsningen ger vi fritidsnämnden 10 miljoner kronor. Där ingår också alla aktivitetshusen som är mycket viktiga för malmöborna när det gäller delaktigheten och för att minska klyftorna i staden.

Idag är det 64 % av tjejerna i socialgrupp 1 som använder fritidsgårdarna jämför med endast 14 % i socialgrupp 5. Fritidsnämnden bör därför i sitt kommande arbete ha tydligt fokus både på jämställdhet och på jämlikhet så att anläggningar, resurser och deltagande fördelas rättvist och utifrån behov.

Malmökommissionen är mycket tydlig när de menar att en anledning till att klassklyftorna i Malmö inte får en ännu mer avgörande konsekvens beror på Malmös rika kultur och fritidsliv. Malmö skulle kunna satsa tidigt och långsiktigt för att få en mer hållbar och jämlik hälsoutveckling. Vänsterpartiet vill inte att kommissionens förslag ska stanna vid utredningar.

Med anledning av det sistnämnda togs det fram en kulturstrategi som i stora delar gick ut på att alla kommunens verksamheter skulle jobba med kultur och göra kulturen till hela stadens angelägenhet, men så har det inte blivit. Genom att åter lägga ansvaret bara på kulturnämnden har det politiska styret gått ifrån det målet.

I ett jämnlikt samhälle har alla tillgång till kultur och fritidsverksamheter.