Ikväll träffas malmöpolitiker och välfärdsarbetare i SSR:s debatt inför valet i höst. Det finns många viktiga saker att prata om. Jag är själv socialarbetare och oroas av hur det sociala arbetet nedvärderas och bortprioriteras. Jag ser med fasa på hur de som förlorat mest på vårt ojämlika samhälle allt oftare ges skulden för samhällets misslyckade välfärd. Jag hoppas vi får prata om det ikväll.

Socialtjänstlagens portalparagraf är vacker, den pratar om solidaritet, människorrätt till integritet och självständighet. Socialt arbete handlar om samhällets uppgift att stötta enskilda till bra liv, om att tidigt kunna sätta in insatser för att stärka och undvika problem och om att ta aktiv del i samhällsplaneringen. Socialarbetaren besitter en kunskap som behövs.

Av detta ser vi inte mycket idag i Malmö. Ständiga nedskärningar gör att det förebyggande arbetet får stå tillbaka. Följden blir att fler ungdomar behöver placeras vilket ger höga kostnader, större underskott och krav på ytterligare nedskärningar. En nedåtgående spiral som endast går att bryta genom att politiker vågar satsa resurser på det sociala arbetet. 2017 års underskott i socialnämnden stannade på 142 miljoner, inte för att de gör ett dåligt arbete utan för att de har för få resurser.

I Malmö finns fem socialarbetare på stan. Hur ska de kunna se och stötta alla Malmös ungdomar som rör sig på stan? Det är omöjligt. Samtidigt känner fler malmöbor oro, debatten om trygghet är stor. Vi vet att det är ca 200 unga pojkar som begår de flesta våldsbrotten på Malmös gator. Dessa pojkar har blivit dömda över 1000 gånger. Vi vet vem de är. Det går att göra någonting. Vänsterpartiet kommer därför i årets budgetdebatt föreslå 20 extra miljoner så att 40 nya socialarbetare för ungdomar som rör sig på stan kan anställas. Det vore att satsa förebyggande och det vore en reell trygghetssatsning för hela Malmö.

Att tvingas leva på försörjningsstöd är inte lätt. Ett stöd som är utformat för att du ska klara dig på det en kortare tid har blivit långtidsförsörjning för många Malmöbor. Det behövs beprövade insatser för att fler ska slippa försörjningsstöd. Det kan handla om att socialsekreterarna får mer tid med den enskilda, att kommunen satsar på bristyrkesutbildningar, att det finns ett bra socialt stöd till barn och unga, en mer jämlik skola och ibland faktiskt en höjning av försörjningsstödets storlek.

Malmö går idag i motsatt riktning. Med Moderaterna i spetsen förs debatten om hur den som går på försörjningsstöd fuskar och hur reglerna måste stramas upp. De bevis som Moderaterna presenterar för sina påstående är tvivelaktiga och saknar grund. Självklart vill Vänsterpartiet att försörjningsstödet ska minska, men inte genom att den enskilde förvägras sin rätt, utan genom att den enskilde går vidare till jobb eller studier. Tyvärr följer Socialdemokraterna efter Moderaterna, riktlinjerna för försörjningsstöd har skrivits om och på riksplan går statministern ut och förbjuder kommuner att betala ut nödbistånd till papperslösa. Malmö Stad slutar köpa in bostadsrätter trots att hemslöheten är ett gigantiskt problem.

Det pågår ett krig mot fattiga och utsatta människor. Socialdemokraterna och Moderaterna tävlar om vem som är hårdast. Människor ska inte få återförenas med sin familj. Statsministern säger att vi tagit emot för många, vad gör det med alla de som faktisk redan bor i Sverige som tvingats fly hit? Vem är för många?

Det är inte så vi bygger välfärd, det är inte så vi bygger trygghet. Kriget mot fattiga och utsatta skapar ett ojämlikt och otryggt samhälle för alla. Att välfärden urholkas beror på skattesänkningar och att de rika tar allt större del av kakan. Att sänka skatter med 100 tals miljarder kostar, självklart innebär det nedskärningar i vår gemensamma välfärd. Men om vi tror att det är flyktingar och fattigas fel då kan de rika sitta kvar i orubbat bo. Därför handlar kvällens debatt om hela vårt samhälle, om vilken väg vi vill ta. Socialt arbete handlar om hur vi kan organisera samhället så att alla, oavsett förutsättningar, får trygga och fria liv – inte om att jaga och kontrollera de som förlorat på det hårdnande klassamhället.

Hanna Thomé (V), oppositionskommunalråd