Idag, lördagen den 12 maj går ett hårt sargat Irak till val. Det är i år 15 år sedan USA inledde invasionen och ockupationen av Irak.

I mars 2003 inledde den dåvarande amerikanska presidenten George W Bush ett folkrättsvidrigt angrepp mot Irak. Som anledning till kriget angavs att Irak hade massförstörelsevapen, vilket senare visade sig vara felaktigt. Istället är det många som tror att anledningen var att dåvarande diktator Saddam Hussein nationaliserade oljan, vilket minskade USA:s tillgång och försvårade amerikanska intressen.

Både i Irak och omvärlden var protesterna mot kriget och fredsdemonstrationerna stora. År 2004 avslöjades att irakiska krigsfångar utsattes för tortyr bland annat i Abu Ghurayb-fängelset, känt är även bombningarna av staden av Fallujah. Saddam Hussein dömdes till döden för brott mot mänskligheten och avrättades 2006.

Ockupationsmakten överlämnade makten till en övergångsregering 2004, även om de i stort sätt fortfarande hade makten. År 2005 hölls det val i Irak, ett val starkt präglat av etnisk uppdelning och konflikt. Ämbetena är uppdelade efter en praxis där premiärministern är shiamuslim, presidenten kurd och talmannen sunnimuslim. Korruption och etnisk uppdelning har fortsatt prägla Iraks parlament. Inbördeskrig och terrorgruppen IS (Daesh) som tog militärt över delar av Irak under 2014 har ytterligare sargat landet.

Idag är det dags för det fjärde valet efter Saddam Husseins fall. Enligt medias rapporter är många irakier missnöjda med landets korrupta styre, höga arbetslöshet och rekordstora klass- och inkomstklyftor. Den största gruppen i Irak är shiamuslimerna, som också har premiärministerposten. De tre största politiska allianserna i Irak består av Shia, Sunni och Kurder. Vänstern i Irak är svag. Inför valet idag ingår Al-Sader, IKP och några andra småpartier i en allians som heter Saeroon. En allians som kan vara tilltalande för såväl Iraks fattigare del av befolkningen samt många av utlandsirakierna. Ca 117 000 irakier har rösträtt från Sverige. Nya allianser baserade på politik och intresse istället för etnisk och religiös tillhörighet kan vara ett första steg för ett Irak för att komma bort från hårda etniska uppdelningar.

/Malmövänstern

FOTO: Lina Al Nahar